W F T

NUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUU!!!!!!!

Helst redan i förrgår. Skulle vara extremt skönt. Känns som det är dags att vila upp sig rejält nu.
Har vart för mycket saker det sista för att det ska vara hälsosamt. En hel del fester vilket är skoj och nödvändigt för att man ska orka med allt annat.
Har blivit en del jobb det sista, rätt skönt faktiskt så man har något att fokusera på, dock kan fanimej allt annat runt omkring kvitta, sånt orkar jag inte med, så nu är jag arg, ledsen och besviken  på en hel massa saker.

Mest arg på mig själv iofs, har haft en sån sjuk period där inget hjälper och jag har drömt så äckligt skumma grejjer va, helt makalöst, jag blir rädd för mig själv när det blir så.

Förut när jag åkte till jobbet så insåg jag juh att jag vill vara ledig och komma bort lite, en sund människa hade givetvis valt att börja kolla charterresor eller fundera över platser man vill besöka, men inte jag inte, istället kom jag på mig själv med att börja planera diverse olika brott som skulle ge 1-3 månaders fängelse.
Varför tänkte jag ens så?

Troligtvis för jag inte skulle behöva ta något ansvar när jag väl var där och ingen skulle förhoppningsvis störa mig, bra plan Emma, verkligen, så nu vet ni, om jag försvinner snart så sitter jag nog i ett häkte någonstans i Sverige och väntar på semester ;-)

Lite lyx, jag skulle komma ut därifrån som en ny människa, rejätl fit i kroppen och med sjukt bra humör =)
Jo det är ingen dålig tanke alls men sen kom iofs nästa tanke och den var nog inte bättre, inatt ligger jjhu mitt jobb på 5e våning eller plan 5 iaf, vilket kan va vilken våning som helst iofs men vi säger våning 5 men jag insåg iaf att jag inte alls vill tillbringa min natt sittandes i en stol, återigen utan att kunna röra mig fritt. det är faktiskt jobbigare att sitta still än att jobba så jag kom på den briljanta iden att ramla ut genom fönstret lite diskret, vilket borde resultera i iaf några brutna ben, sen insåg jag att psyket ligger inte långt härifrån och att jag troligen inte skulle hamna någon annanstans än där. Men det kanske vore semester det med, få massa schyssta tabletter å knapra på hela dagarna.

Både lugn och ro och i en total dimma, låter juh inte helt fel alls. det tåls att tänkas på minsann. Så nu kan det juh då vara så att jag kanske går dit när jag slutar istället för att åka hem, det är juh trots allt närmare dit än till min säng ;-)

Eller så åker jag hem, är ledig några dagar, dricker lite öl och filosoferar över livet i allmänhet. Dock skall jag nog som en ren säkerhetsåtgärd gömma allt som kan anses farligt för ens eget bästa, i det här fallet är det godis, dator, coca cola och lite annat som säkert kan vara till mer skada än nytta, typ greys anatomi boxarna och lite sånt.

I lördags var jag förövrigt hemma och donade lite, dvs hade fastnat i soffan med datorn i knäet, och då skrev Jessika och undrade vem jag skulle äta med, jag som inte ens tänkt äta med någon lixom. Möjligtvis hade jag väl tänkt tvinga Hanna så småningom men, iaf, då skulle hon ut och äta med en kille, eller en dejt och vilken normal människa släpar med sig sin tjejkompis på en dejt?

Jag försökte juh avstyra det hela lite snyggt för hon hade minsann redan frågat honom och det gick så bra så, vaddå känns sig som att man bara stör?
Men hon gav sig inte jag skulle med och det värsta av allt är att hon säger, men för fan Emma, han kommer tro att jag är mobbad och inte har några vänner om du inte följer med nu, ehmm okeej så för att visa din dejt att du inte är mobbad ska jag följa med och sitta där på eran romantiska middag (iofs på en pizzeria, men ändå) och prata om livet i allmänhet.

Men som tur är så är jag juh känd för att vara extremt snäll och följde vackert med och åt men när dom började prata film blev jag minsann riktigt rädd och skrek och grät att jag skulle få åka hem, hahahaha eller inte, då fick jag iofs inte vara med, såå typiskt egentligen, jag fick göra det värsta men slapp det bästa?
Men nej, när jag ska dejta så kan ngn glömma att ni får följa med bara för att han/hon inte ska tro jag är mobbad, det skiter jag i, faktiskt. =)
Jag är hellre låtsasmobbad än att utsätter någon av mina vänner för den terror jag tvingades utstå under en hel timme, dvs 60 minuter av mitt extremt viktiga liv i lördags, iofs var det kanske lite småtrevligt, men jag hade bra gärna velat vara med på desserten tror jag visst, muhahahahahahahahaha.